En sommardag med Västkust Surfski

Bloggare: Örjan Skatt

Detta blogginlägg är tänkt att ge en personlig bild av paddling, kamratskap och lite av de djuplodande existentiella grubblerier som uppstår i surfski-livet. Kort sagt, en ganska ovanlig men typisk dag med Västkust Surfski.

Min kompis Gert har tjatat om paddling i alla år även om jag i många år var ganska trögfattad och ointresserad. 2013 trillade myntet ner för mig och jag återkommer i ett senare inlägg om mina egna uppdateringar “från vrak till kajak 2.0”. Gert och jag blev tighta kompisar när vi åkte telemark på studentbudget uppe i Jämtland. Då var snowboard nytt och alpinskidorna hårda och raka. Nu tog jag ledigt eftermiddagen och äntligen skulle vi får en halv dag att leka tillsammans, som i våra tidigare liv, utan hänsyn till barns eller fruars behov och önskemål.
“- Vad vill du göra?” “- Paddla såklart!”.

Problem. Gert hade skickat hem sina prylar till Östersund med sin fru och bil när hennes jobb behövde henne. Han skulle ta flyget hem och vi saknade både båt och paddel till honom. Kläder fanns hemma i sport-förrådet, men en extra surfski och paddel har inte min familjs hushållskassa medgivit ännu, trots en mängd kreativa förslag. Ut med en förfrågan i forumet för Jonttis bull- och surfski-träningsgrupp. Det är en grupp som tränar varje tisdag vid Jonttis, fjården. Det visade sig att gruppen ställer upp när det verkligen kniper – och det gjorde det ju – VI VILL PADDLA. Till slut stod vi där med fyra möjliga båtar och flera paddlar att välja mellan. Jag blev alldeles rörd av all omtänksamhet med prylar som olika paddlare erbjöd sig att låna ut. Tack alla. Såhär har det varit hela mitt tvååriga surfski-liv, det finns alltid någon som är glad att hjälpa till. Min båt var trasig i höstas, och vips erbjöd Emma en sits i dubbel när vindarna var rätt. Som nybörjare märker jag att det alltid finns någon som har koll på oss längre bak när vågorna bli större. Tidigare i våras när jag var gräsänkling utan bil att frakta surfski på, fanns en ski att låna och plats i ett tält under KISS-helgen i Varberg. Min paddelteknik har grovslipats av rutinerade tävlingspaddlare. Det märks att det är med glädje som dessa paddlare delar med sig till den som är intresserad. Samma glädje som jag själv känner när jag får tillfälle att lära ut längdåkning som jag kan. Numera kan jag även hjälpa dem som börjat paddla senaste månaderna. Det är så det är i gänget, alla som är intresserade har en plats – häng med du också.

Vi började med lunch inne i Göteborg, Gert och jag. Snabbt konstaterade vi att det är trevligare att åka ner till Jonttis och klämma lite på prylarna än att hänga i stan hela eftermiddagen innan träningen kl 18. Ja, det blev en kanonfin eftermiddag. Vi kom till Jonttis redan vid 14 och mötte Richard som hade vägarna förbi – trevligt! Han tipsade om att åka ut till Röda Holme och paddla längst ut vid spetsen av Onsalahalvön under eftermiddagen. Han verkade sugen att hänga med, men nyopererad tumme hindrade honom tyvärr. “Där är nog lagom vågor där i sundet innan vinden lägger sig ikväll.”.
Ja, vi hann även med den ordinarie jonttis-träningen och vi hade trots allt lite krafter kvar för en semester-motions-runda där Kent-Ove, bagarn slöt upp trots industrisemester. Vi tror inte att bagarn var helnöjd med vetelängden vi fixat i all hast på hemköp, men det var trevligt att fika och ljuga.

Ute vid Röda Holme paddlade vi i lugn takt några kilometer ut mot fastlandets yttre skär. Gert har paddlat mycket, mest fors och havskajak, men även en del rankare motionskajaker som VKV 100, en vintage tävlingskajak. Han har inte gjort någon tur med surfski tidigare, så han var ovan vid hur en surfski rör sig i vattnet och fungerar. “Det känns som att kapellet läcker!” “Hur fungerar länsen?” och vi båda meckade med fotstöd. Vi övade på re-entry i lugnt vatten och det fungerade riktigt bra eftersom han sedan tidigare kan självräddning med flottör.
Där ute körde vi “in & out” i sundet mellan Malö och fastlandet. Ja, det betyder helt enkelt att man paddlar ut ur sundet mot vågorna, vänder och paddlar med vågorna in i sundet. Låter inte så kul, men det var en bra “playspot” där. GRYMT fina vågor med lagom utmaning för oss båda som satt lite ostadigt i början. Vi hade cirka 6-7 m/s västlig vind med mycket vita vågtoppar. Vågorna trycktes liksom ihop på väg in genom sundet. Stora, lättsurfade vågor, precis som inne i fjorden vid sydlig vind. Två Leenden från örsnibb till örsnibb. Gert har surfat och länkat vågor med havskajak, men jag är ganska säker att detta blir minst en nivå roligare för honom. Paddlings-upplevelsen verkar ju vara en exponentiell funktion av prestandan i ekipaget.

Hoppas nu att Gert skaffar en surfski och bildar “Storsjö Surfski” hemma i Östersund/Jämtland. Det är ofta bra vågor där uppe, i långa vikar på flera mil, där vågorna kan byggas upp. Det verkar finnas turer i alla vindriktningar. Har aldrig sett så fina vågor som vid deras bröllop i höstas. I Östersund blåser det alltid hårt från fjället. Det vet jag efter att ha cyklat till Mitthögskolan i fyra år. Nästa surfski-destination möjligen……

Jag satt i en Carbonology Zest som Emma hade fixat till oss. En rankare och snabbare surfski än vad jag är van vid. Min NK Squall+ har jag valt för att kunna ta mig ut i busväder när jag är ensam. Detta var första gången jag provade en snabbare intermediate ski. Min egen är mer att betrakta som en snabbare instegs-ski. Ja, först var det tippigt, mycket tvekan och ostadigt, men efter en stund i Zest kändes den riktigt bra. Upptäckte att en rankare båt bara behöver mer resolut hantering, sätta i paddeln och styra dit jag ska, bestämt, inte tveka…… Det är lite som att byta till snabbare alpinskidor som måste kantas med hårt tryck för att svänga på ett vettigt sätt. Registrerade mot slutet av paddlingen 19 km/h i måttlig vind och länkade vågor på ett sätt jag aldrig klarat tidigare. Jag har tidigare varit uppe över 20 men då blåste det hårt. Att länka vågor handlar om att surfa på en våg så att man kommer ikapp framförvarande våg och att då tajma ekipaget så att man direkt surfar vidare på den nya vågen. Målet jag brukar sträva efter är att paddla i en ständig nedförsbacke, även om jag aldrig riktigt lyckas med det. Jag fortsätter leta efter den perfekta vågen. Med Zest var det även värt att trycka på med hårda paddeltag för att i sista stund komma över en våg. Då är risken stor att man inte hinner över vågkanten och istället hamnar med sittbrunnen mitt över vågtoppen. Då har man snabbt vatten upp till midjan och en tvärnit. Jag kom över flera sådana sista-sekunden-vågor med Zest och tippade över i surf mot nästa våg även om det på förhand verkade vara kört och på väg in i en tvärnit. Skönt säte i Zest, gillar dock inte den höga bulben mellan fötterna och rumpskålen även om den inte var ivägen för mig som är 176 cm lång, kanske en vanesak. Sammantaget är jag redo för en sådan båt i många vindar men inte att byta den enda båten ännu. Ja, 9 av 10 gånger skulle jag hellre sitta i Zest än min egen. Kan dock inte säga om jag skulle trivas bättre med en annan ski i det snabbare intermediate-facket eftersom jag inte testat andra modeller. Fördelarna med min Squall+ är att den är mer lättsvängd i vågor, lite kortare och mer lekfull. Zest kändes mycket större och klumpigare, mindre vågor liksom bara svalde den utan att det märktes. Jag som ofta paddlar i korta vågor uppskattar en kortare ski. Största skillnaden är ändå att min Squall+ är stabilare så att jag alltid vågar mig ut, även när jag är ensam.

Vi saknade en flytväst. Jag hade tänkt ta med en från sommarstugan under helgen, men glömde. Så jag köpte en kanotväst på biltema på morgonen innan jobbet. Vi hängde den på surfskistället efteråt. Jag har skrivit “Luck-lover BAMF” stort på ryggen så att den inte blir onödigt stöldbegärlig. Häng med i gänget så kommer du snart förstå det interna språket. Hoppas den kommer till användning om någon glömmer flytväst eller tar med en kompis. Kan intyga att den fungerar även om den är ganska oskön på många sätt. Grenremmen behövs vid re-entry och skaver bara lite genom neoprenet…..

Två trötta och lyckliga kompisar satte sig i bilen mot inlandet.