Utveckla paddelteknik

Bloggare: Örjan Skatt a.k.a “Inlands-Örjan”

På tisdagens intervallträning var min puls för första gången stadigt över 180 vid paddling. Yes! – Det handlar om paddelteknik och känns som ett genombrott. Det är inte alla dagar pulsen kommer upp så bra ens i den idrott jag kan bäst, skidor skate. Både knopp och kropp måste vara med i matchen.

“Många i gruppen behöver rotera mer”. Emma konstaterade att vi är många som skulle ha glädje av att utveckla paddelteknik.

Jag tänker att det handlar om att vilja sträva efter att bli snabbare. Varför dårå? – Förutom att det är meningen med livet, så behövs ju hög maxfart in i vågorna och på väg till nästa nedförsbacke. Ja, de flesta verkar vara pepp att köra hårt och snabbare, iallafall ibland och på sin egen nivå. För mig handlar det lika mycket om att få tillgång till ytterligare en dimension av paddlingen, den andliga värld som öppnar sig vid 180. Hög promille med signalsubstanser, mjölksyra och endorfiner. Myriader av nervimpulser.

Det krävs förhållandevis god teknik för att kunna använda så stora och många muskler att pulsen når en nivå som i fysiologisk bemärkelse är intervallträning, gärna cirka 10-20 slag under maxpuls. Oavsett fysisk kapacitet så har vi möjlighet att plocka ut mer kraft och fart ur kroppen. Den framåtdrivande paddlingen är en svår tekniksport. Racing-paddlarna gnuggar paddelteknik i ett helt liv. Dem har vi mycket att lära av. Visst kan det ibland behövas stödtag och en lägre paddelföring i vågor, men oftast bara ett kort ögonblick – oftast kan vi effektivisera själva framdriften även i stökiga förhållanden.

Vi som tidigare paddlat havskajak har mycket att lära av med, avprogrammera. Att sitta med låren fastkilade mot sittbrunnsargen är stabilt och en snuttefilt vid minsta krusning. Det omöjliggör att ben och bål arbetar framåtdrivande och vipps så har surfski-motorn halverad verkningsgrad. Omöjligt med hög paddelföring och många väljer då att hålla paddeln tryggt och stadigt med hela handflatan under hela rörelsen. Framåtdrivande tryck på fotstödet och att doppa paddeln vertikalt är inte att tänka på i det läget. Det är sådan paddelteknik vi tar med oss till surfskin, väl inövad. Forskning brukar peka på att det är svårare att “lära av” med något än att lära nytt. Good is the enemy of great. Själv har jag svårt att lära av att dricka mjölk direkt ur paketet när jag kommer hem efter träningen…… Vi måste därför helt börja om från början med riktig paddelteknik. Då blir vi först rankare i ekipaget, innan vi hittar ny stabilitet i kraftigare paddeltag. Elitpadldarna har ju stabilitet i det, så helt omöjligt kan det ju inte vara. Tar det som en utmaning.

Kaptenen i lumpen sammanfattade läget: “-Stopp. Backa. Gör om. Gör Rätt!

Jag paddlade med en racing-räv i somras. Med surfski-mått var det plattvatten. Mycket tekniktips. Han var till synes enkelt uppe i farter över 17 km/h och helt stabil. Jag var inte ens nära. Ändå har jag kommit en bra bit i förhållande till de 10-11km/h som jag kunde pressa mig upp i från början i surfski. Tung insikt att det trots stora framsteg finns så mycket att lära.

Vi behöver “clinics” och teknik-träningspass där racing-kanotisternas kunskap kan spridas i gruppen. Föreslår att vi kör “dagens tekniktips”. Det tar 5 min innan varje paddling. Vågar nog lova att det leder till minst 5 min vid fikat också. Ibland kan vi filma, torrpaddla och analysera tillsammans. Därefter gnugga in nya detaljer med intervaller, långa distanspass och i vågor. Hitta ny stabilitet, lära av, lära nytt, stabilisera, gnugga in. Detalj efter detalj. För att citera de stora tänkarna “- Wax on, Wax off….”

Japp, så ska du göra!