• Takräcke
  • Takräcken och lastning av surfskis

    När du ska lasta din surfski på ett takräcke är det bra om det är minst 1 meter mellan de två räckena. Desto längre bas du får mellan front- och akter-räcket desto stabilare ligger surfskin på taket. Tyvärr är avståndet oftast kortare på moderna bilar.

    Det finns idag olika takräckesprofiler, de traditionella plastbeklädda fyrkantsprofilerna, eller de lite mer estetiska i aluminium med aero- eller wingform, det sistnämnda bromsar och väsnas minst.

    Det finns olika slags fästen till takräcken för just kajaker såsom vaggor, klossar och olika sorters höglastare. Gemensamt är att de sätts runt själva räcket eller i spår på ovansidan takräcket. Man kan också med fördel lasta surfskis upp och ned liggande på två bitar rörisolering. Har man både en känslig båt och kort avstånd mellan räckena kan man skaffa en två meter lång aluminiumstege och antingen lägga rörisolering på alla stegen, eller skaffa kajakvaggor och montera i var ände på stegen. Man spänner sedan fast stegen på taktäcket, och här kan du dra åt hur hårt som helst, och kajaken spänner man fast i stegen och även i takräcket.

    Hemmagjord takräckesförlängare vilket är nödvändigt på de flesta bilar för lastning av en 7,5m lång subbelsurfski. Foto: Anders Karlsson

    Om man bortser från alla fysiska faktorer såsom takräckesmodeller och bilmodell så är bästa lastningslösnigen för din surfski ett takräcke med 2-2.5m mellan fästena samt fästen med padding, helst i något friktionsaktigt material, som fördelar trycket från lastremmarna så mycket som möjligt över surfskin. Och som grädden på moset skall takräcket klara gärna fyra till fem surfskis i bredd 🙂

    Fyra surfskis i bredd, här lastade med höglastare. Foto: Anders Karlsson

    Lite om vaggor
    Vi är många kajakpaddlare som erfarit att Biltemas vaggor är bättre rent fysiskt mot båtarna än Thules. De har sämre kvalité men de formar sig snällare runt surfskin och kostar samtidigt bara en tredjedel jämfört med Thules. Det blir lätt punktbelastning undertill med smala båtar i Thules vaggor vilket man kan undvika genom att trä en 50 cm:s rörisoleringsbit över de gummin som skall forma sig efter skrovet. På så vis kommer surfskin att ligga mycket bättre i vaggorna på takräcket.

    En av fördelarna med vaggor och andra hållare jämfört med att lägga surfskin upp och ned är att hållarna inte tillåter surfskin att röra sig sidledes, vilket kan hända om det blåser sidvind när du kör.

    En typ av vagga. Foto: Anders Karlsson

    Höglastare
    Höglastare tillåter att man ställer surfskin på högkant och på så vis kan man få plats med fler surfski i bredd. Med höglastare förvissar man sig också om att ingen sidorförflyttnig av surfskin kör oavsett mycket vind från sidan. Nackdelen med höglastare är att de inte monteras av på fem sekunder och att de bidrar till mer luftmotstånd när man kör runt med bilen utan skis på taket.

    Höglastare. Foto: Anders Karlsson

    J-ställning är något slags mellanting mellan vagga och höglastare i vilken surfskin ligger något på sniskan.

    J-ställning ger bra stöd till din surfski. Foto: Anders Karlsson

    Utmärkning
    Om något sticker ut mer än en meter bakom bilen, skall det märkas ut. I dagsljus räcker det med en flagga i tydlig färg. I mörker skall det vara en röd lampa bak samt röda reflexer om man vill vara rädd om sin surfski och följa lagen (källa: korkortonline.se). Det finns inga gränser för hur långt din surfski får sticka ut bakom bilen.  Om man tvingas sticka ut något lite framåt, framför bilen alltså, så kan man göra det med, men det skall också märkas ut i så fall. En röd surfskinos kan väl då anses vara märkning tillräckligt? När det gäller att lasta många surfskis i bredd så är det fritt fram så länge som inget på taket sticker ut mer än 20cm på varje sida av bilens bredast punkt. Dock gäller max 260cm totalbredd.

    En så kallad surfskiflagga för att märka ut den utstickande aktern. Foto: Kristin Levemyr

    Spännremmar
    Använd spännremmar som inte töjer sig och som tål några hundra kilo i belastning. Köper du sådana remmar blir det tillräckligt bra remmar med hyfsade spännen som inte går söner efter några gångers användning. Standard är 25 mm breda, men kan man få tag på bredare är det bra, det avlastar bättre.  Två-pack lastremmar på billighetsaffärerna för 50kr rekommenderar vi inte.

    Det räcker med två remmar, en fram och en bak, men en extra i reserv är aldrig fel.

    Undvik spännband med stora och tunga spännen, detta för att skydda bilen men mest för att inte spänna åt för hårt eftersom det kan skada din surfski.

    Om du har lastat din surfski upp och ner på takräcket är det bra om du drar lastremmen ett extra varv om takräcket innan du för tillbaka remmen över skin och till spännet. På så vis låser du surfskin sidledes med remmen. En spänrem som endast dras som ett ’u’ runt takräcket glider lätt i sidled om det blir kraft på surfskin sidledes.

    Var noga vid lastning så slipper du utsätta andra trafikanter för båtar som lossar under transport.

    När du ska lasta din surfski tänk på följande; din surfski är förhållandevis lätt och lång vilket gör att vinden lätt kan fånga den. Ta som regel att alltid hålla i surfskin samt att ha spännremmar klara på plats så att du kan säkra den direkt. Ibland får man också parkera smart, med aktern mot vinden, då finns det minimalt för vinden att ta tag i.

    Spänn inte heller för hårt, och kör inte för fort samt var extra försiktig om det blåser och stormar när du kör iväg, det kan bli mycket krafter på en lastad båt om man gör fel. Fler båtar blir faktiskt skadade när de lastas av och på än på havet, det är fakta.

  • Sittdyna
  • Tillverka din egen sittdyna

    Gästbloggare: Emma Levemyr

    I den här artikeln reder jag ut varför, hur och när man behöver ha någon slags sittdyna i sin surfski. 

    Vi har alla olika form på våra bakdelar, ä.k rumpor, och i kombination med att surfskis ser olika ut i cockpit och hur man paddlar kan det ibland vara behövligt med någon slags sittdyna. Om du aldrig får ont i rumpan när du sitter i din surfski och är nöjd med sittställningen är det vara att gratulera för då behöver du ingen sittdyna. För min egen del finns det tre själv till att jag har en sittdyna:

    1. Jag har hittills suttit i Fenn surfskis och dessa är ganska djupa i sittbrunnen. Även Dawid Mocke kör en tunn sittdyna i sin Fenn Glide just för detta. Ju högre upp man sitter ju bättre paddelisätt får man. Men desto högre blir tyngdpunkten. Med dynan kommer man upp något, vilket man kan ha råd med eftersom Fenn surfskis är ganska stabila relativt sin bredd.
    2. När jag roterar i ett kajaksäte eller i en surfski så är det något som rör sig över mina sittknölar. Det låter, det gnissar och efter ett tag får jag jäkligt ont. Det enda som kan avhjälpa detta är en rotationssits (funkar i vanlig kajak) eller en dyna. Jag kör dyna i både min racingkajak och i min surfski. Avhjälper problemet till 100%!
    3. Ovanför min svanskota längs ryggraden petar mitt skelett/ryggrad ut något vilket gör att jag efter en stunds paddlande får skavsår då skinnet nöts mot sargen/skrovet. Det svider duktigt i duschen efteråt och det blir fula ärr. Med min dyna blir det en mindre distans mellan rygg och skrovet.

     

    Hur ska dynan se ut?
    Det finns standarddynor man kan köpa från till exempel Mockeshop. Dessa är tunna, relativt styva och har en baksida med självhäftande klister. Dessutom har de hål för sittknölarna. Bra att veta om dessa är att du bör låta bli att klistra fast den i din surfski. Det är ett helvete rent ut sagt att få bort den den dag du inte vill ha den där längre. Eller vad säger du Evy?

    Även Dietz har dynor i olika tjocklek med hål för sittknölarna.Jag gillar att ha hål för sittknölarna. Det känns skönt helt enkelt och jag höjer inte min sittposition lika mycket som jag hade gjort utan hålen i dynan. Men det är givetvis en smaksak. Om man inte vill köpa en dyna så kan man enkelt mecka sig sin egen dyna med hjälp av något material likt liggunderlag.

    Sittdyna 16mm inköpt på Dietz.se och jag har börjat karva i den.

    Jag har hittills gjort mina dynor något tjockare baktill med syfte att komma fram med höften något, att hamna i attackposition. Kan hända att det har att göra med Fenns djupa cockpit, eller så har det med min anatomi att göra? Det funkar i alla fall bäst för mig.

    IMG_2798
    En av mina många dynor. Här har jag satt på en extra bit liggunderlag på baksidan – på bakre delen, se den rosa delen.

    Personligen gillar jag att rotera och glida på min dyna varvid jag beklär den med ett ark bakplåtspapper i teflon. Finns lite över allt att köpa, jag har köpt mina på Clas Olsson, ca 40kr styck. Det glidiga slits dock med tiden och jag brukar få byta ut det någon gång per säsong. Inte alla gillar att sitta glidigt. Vissa surfskicelebriteter hävdar att man inte ska sitta på glidig dyna utan att man snarare glider i sina paddelshorts istället. Gör det du tycker passar dig bäst! Jag kör paddelshorts (dubbeltyg) ovanpå mina paddelkläder om jag har paddelkläder i strävare material. Paddelshorts plus gliddyna ger ett jäkla glid ?

     

    Fäst dynan
    Jag använder kardborre med dubbelhäftande tejp, ca 5 cm bred och någon decimeter lång. Har provat några olika varianter och den här funkar bäst helt klart. Finns på Kjell & Co för en hundring metern, eller en femtilapp för halvmetern. På det här viset kan jag enkelt flytta dynan framåt eller bakåt några centimeter. Och den sitter där den ska även då man går runt i vågorna.

     

    Gör själv guiden.

    1. Skaffa en färdig sittdyna och gå till steg 6. Eller gå till steg 2.
    2. Ta en bit liggunderlag av valfri sort och klipp till en 32×28 cm fyrkant.
    3. Runda till enligt bilden.IMG_2801
    4. Klipp till hål för sittknölarna, ca 5 cm i diameter. Fastställ dess positioner genom att sitta på dynan på golvet med spetsiga knän. Känn efter med fingrarna vart dina sittknölar är, håll och klipp ett litet hål för ena knölen. Fortsätt att känna och klippa i små steg tills du är nöjd med båda hålen.
    5. Om du vill ha glid, klä din sittdyna med teflonduken. Annars gå till steg 6. Använd silvertape och fäst duken på baksidan av dynan. Tejpa undersidan på dynan så att inget vatten kan ta sig in innanför tejp och duk.
      IMG_2799
      Framsidan med teflonduk
      IMG_2800
      Baksidan med teflonduk fäst med silvertape. kardborre fastsatt med dubbelhäftande tape.
    6. Fäst ca 1 dm av kardborret under dynan. Använd helst den hårda delen av kardborret.
    7. Rengör cockpit ordentligt för att den dubbelhäftande tapen skall fästa ordentligt.
    8. Fäst ihop kardborret, måtta in dynan, ta bort skyddet på den mjuka delen av kardborret och kläm fast dynan i cockpit. Var noga med att få fast kardborret i mitten av cockpit. Viktigt är att få dynan en bit upp mot ryggen. Alternativ provsitter du dynan i cockpit innan du klistra för att skaffa dig ett hum om ungefär vart den skall sitta.
    9. Sitt gärna en stund på dynan för att få klistret att fästa ordentligt i cockpit.
    Dynan på plats i surfskin. Märk dess position!

    Färdig!

  • Leash
  • Leashar, när var och hur…

    Din surfski syns mycket bättre i vattnet än du gör, och om du blir liggandes i vattnet utan ski så har du sämre chans att bli både upptäckt och räddad. Dessutom blir det kallt när du inte har något att flyta på, åtminstone om du befinner dig i Skandinavien. Det är av naturliga skäl ännu viktigare om du paddlar på öppet hav, men kontentan är – du vill aldrig förlora din surfski.
    Huvuduppgiften för en leg leash är följaktligen att se till att du har kvar din surfski om du faller ur.

    En paddelleash är kanske inte lika viktig men helt klart bra att ha om det är busigt på havet eller om du av någon anledning vill kunna använda båda händerna för något. Dock kan den trassla till det en del så var noga med hur din paddelleash ser ut.

    När skall man använda en leg leash?
    Blåser det mer än ca 5 meter/sekund så bör du vara kopplad till din båt. Om du välter tar vinden annars fort båten och du hinner inte simma ikapp den. Det är också självklart att den skall användas när man inte är nära land eller på öppet hav.

    Leg leash sitter bäst på benet under knät och ovanför vaden, där sitter den fint och någorlunda ur vägen. Har man lång coil, alltså den spiralformade plastlinan, kan den lite enerverande hamna mellan vaden och knäbulben och det är retsamt och stör koncentrationen. Paddlarna har därför kopplat leashen till västens framsida då den på så sätt ligger centrerad och mer ur vägen. Möjligtvis kan man i värsta fall förstöra västen om det blir stor kraft på den coil som leashen består av, men ute på havet blir det oftast inga sådana ryck, det är mer nära stranden i brytande vågor.

    Det finns olika varianter på leg leash, med och utan snabbkrokar. Om man väljer krok så kan man låta ben-delen med kardborre sitta kvar och koppla i- och ur sig snabbt. Det används på vissa tävlingar och kan vara bekvämt även annars men se till att det är en bra krok. Det har varit en del problem med krokar som gått sönder eller fallerat i sin funktion som lett till att paddlaren tappat sin surfski ute på havet. När man skall starta från en strand med brytande vågor skall man inte koppla fast sig förrän man är förbi de brytande vågorna/ surfzonen. Om man välter vill man inte släpas efter surfskin i leashen, likadant när man kommer in från havet, koppla ur innan du paddlar genom surfzonen.

    Hur man använder dem
    På många surfskis finns idag dedikerade fästen där man kan sätta leashen, annars kan man använda dem runt fotremmen som man gjorde förr. Det är bra om leashen inte är alltför lång eftersom den då lätt hamnar i vägen, är den för kort kommer den att luta båten när du ligger i vattnet bredvid.
    Kontrollera regelbundet din leash, provdra den och inspektera noggrant, skölj den efter paddling och paddlar du mycket kanske du skall kosta på dig att köpa en ny vartannat år.

    Att mista sin surfski på grund av en dålig leash och allmänt slarv är ingen rolig övning.

    Egna erfarenheter från olika leg leash

    Den här typen av karbinhake på leg leashar vill vi varna för. Vid flera tillfällen har det hänt att paddlare tappat sin ski på grund av att haken lossnat från benremmen, för egen maskin. Om du har en sådan hake så ta en bit eltape och dra några varv för att säkra och stänga den öppningsbara delen.

    Mockes leash, se bild nedan, är vanlig förekommande i surfskisverige. Kroken, vilken man måste klämma ihop för att öppna, är mycket säkrare än den tidigare beskrivna och fortfarande ganska lätt att hantera. Se dock till att kroken är stängd i vilande läge. Är den halvöppen så byt ut din leash. Swiveln (bilden till höger) som tillåter coilen att snurra utan att snurra linan ska du gärna besiktiga. Det finns en incident där skruven lossnade/skruvade ur sig under en vurpa.

    På grund av problem med olika karbinhakar på leg leash har aktören ‘Downwind’ tagit fram en ny sorts krok, se bild nedan. Kroken ligger gömd i en hylsa vilken man måste dra bort från ringen för att få fram kroken. Vi hoppas att den här lösningen blir 100% felfri.

     

    Paddelleash

    En paddelleash håller paddeln kvar så den inte flyter iväg om du skulle tappa greppet om din paddel. En paddel är svår att se eftersom den flyter så djupt och blir därmed svår att hitta om du tappar den.

    En leash kan fästas runt sin egen handled, i flytvästen eller i båten. Det kan upplevas som ganska irriterande att ha en lång leash svängande i varje paddeltag, se till att ha en kort och relativt tunn leash om du fixar din egen. En nackdel med paddelleash kan vara att det blir ännu en sak man kan trassla in sig i, men att ha kvar sin paddel är också mycket viktigt. Att fästa sin paddelleash i båten och tro att den med automatik fungerar som ett drivankare kan vara ett misstag. Det räcker att leashen glider ut mot bladet en aning, då släpas paddeln bara efter båten så att båda försvinner utom räckhåll.

    Ta för vana att besiktiga din leash då och då!

  • Paddlar
  • Vingpaddeln

    En väldesignad paddel av bra kvalité är din bästa vän i många år. Paddlar kan se förvillande lika ut, men det är svårt att se alla de små vinklar och ytor som skiljer paddlar åt. Var rädd om den, skölj av din dyrgrip med färskvatten och efter att den torkat förvaras den bäst i ett skyddande fodral. Fråga gärna de återförsäljare som säljer paddlar så får du professionell hjälp om modeller och storlekar. Man kan vänja sig vid det mesta även om det känns ovant precis i början, ge det därför lite tid och välj en modell som passar det du skall använda den till.

     

    PADDELLÄNGD
    Denna beror på din längd, sitthöjd över vattenytan, din teknik och vilken båttyp du sitter i. Det finns en formel för Surfskipaddling som ger en fingervisning

    240 + kroppslängd i cm / 2 = paddellängd i cm, t.ex  240 + 180 / 2 = ca 210 cm


    BLADSTORLEK
    Du skall kunna bibehålla den paddelfrekvens, benämns också som kadens, över den distans du tränar eller tävlar. Ett tecken på för stora blad är att du får för mycket mjölksyra vid intervallträning, samtidigt som pulsen inte är tillräckligt hög. Riktvärden för distansfart är i paddeltag/min ca 74-80 (dam) och 76-82 (Herr).


    PADDELVINKEL
    När du lyfter paddeln på den sida där du håller fast (högersida för högervriden paddel som de flesta i Sverige använder) ska du kunna sätta i paddeln på andra sidan utan att behöva vrida högra handleden. Vrider du upp handleden något är det inte så farligt, men vrider du handleden nedåt för att sätta i paddeln i rätt vinkel, bör du öka paddelvinkeln. Desto brantare din paddelföring är ju mer paddelvinkel behövs. För surfski brukar vinkeln generellt ligga mellan 30-70°.


    SKAFTSTYVHET
    För surfski rekommenderas generellt ett mjukare skaft med mer flex, i vågorna där vi paddlar är detta mer skonsamt mot kroppen. Om man däremot skall paddla mest plattvatten kan man välja ett styvare skaft eftersom mindre energi då går förlorat.

     

    BLADFORM Bladformen för en surfskipaddel är enklare att välja än för ren plattvattenspaddling eftersom vi i vågorna eftersträvar ett balanserat aningen vridet/tvistat blad som släpper ut vattenströmmen i en jämn och bestämd riktning. Här följer några parametrar som påverkar det hela.

     

    FUNKTION
    När du för paddeln genom vattnet så fångas vattnet på framsidan av bladet, den skålade sidan som är riktad bakåt. På en plattpaddel strömmar vattnet runt bladets båda kanter och samlas på baksidan där det bildar virvlar som gör att paddeln släpper fästet i vattnet. På en vingpaddel stoppas vattnet vid läppen vid ytterkanten av bladet, och trycks tillbaka mot kajaken. Detta gör att paddeln strävar utåt, det är vingeffekten, paddeln rör sig i sidled och vattnet strömmar nu mer eller mindre riktat över bladet. På baksidan av bladet måste vattnet gå en längre väg, vilket precis som på en flygplansvinge gör att det uppstår ett undertryck, och paddeln lyfter eller sugs framåt. Effekten kan rent teoretiskt, men aldrig eftersom du sitter kvar i kajaken och begränsar paddelns rörelse med din kropp, vara så stor att du tar upp paddeln längre fram i vattnet än där du stoppat i den. Skulle du hålla ner paddeln i vattnet vid sidan av en vanlig båt med motor skulle du dock känna lyftet.
    Denna funktion är viktigt för att förstå följande faktorer.

     *Läppens längd: Ju högre och längre läppen på utsidan bladet är i förhållande till bladets storlek, desto större är den totala vingeffekten. En hög läpp finns framförallt i långsmala blad. I mer droppformade blad kompenseras den kompaktare bladlängden genom att läppen inte är lika hög men något längre och mer utsvängd.

    *Bladets längd: Ett kortare bredare blad sätts i snabbare och medför att kraften utvecklas snabbare samt att du har bättre kontroll i vågor där du behöver reagera och parera snabbare. Ett längre smalare paddelblad gör däremot att paddeln går stabilare i vattnet.

    *Bladets vinkel: Det är vinkeln mellan skaft och blad. Skillnaden mellan olika paddlar är inte stor och de flesta paddelblad är något framåtvinklade, vilket medför att de går stabilare i vattnet. Med mindre vinkel är kraften riktad bättre vid själva isättet, men det medför också sämre kontroll över bladets längdled.

    *Bladets vridning/tvist: Vridna eller tvistade blad har en mer jämn fördelning av vingeffekten över hela paddeltaget. Vid isättet är bara en del av bladet (den övre) i optimal vinkel för att kunna utveckla maximal vingeffekt. Medan du drar roterar bladet något runt sin egen axel och den yta av bladet som fungerar optimalt förflyttas nedöver bladet. Detta passar dig som föredrar en jämn paddeldynamik. Paddeln blir därför mindre känslig för störande moment som vågor, eftersom kraften fördelas över ett längre moment. En bieffekt är också att paddeln släpper vattnet lättare, du lyfter inte upp lika mycket vatten, det är en viktig energibesparing, men medför också bättre balans. Generellt kan man säga att ju mer paddeln är vriden desto bättre passar den för längre distanser och paddling med många störande moment som t ex. havspaddling, surfskipaddling och multisport.
    De flesta Parallell-bladiga paddlar ligger någonstans mellan rak och vriden bladform.

    *Raka blad (utan vridning/tvist i bladet) utvecklar mest effekt i början av paddeltaget. Hela bladet står direkt efter isättet optimalt för att utveckla maximal vingeffekt. Under paddeltaget roterar paddeln något runt sin egen axel vilket medför att bladställningen ändras och vingeffekten avtar. För att använda denna typ av paddel optimalt ska alltså den största delen av kraften läggas på bladet direkt efter isättet. Dessa paddlar passar därför bäst om du generellt gillar en mer explosiv paddelstil eller för korta sprintdistanser där den typen av paddlingsdynamik är mest effektiv.