• Bloggen
  • Träning, passion, spänning och gemenskap – och lite terapi

    Det är inte alla förunnat att finna kärleken till en ny träningstyp i den gyllene medelåldern, att drabbas av passion. Men det gjorde jag – av en slump. Jag har alltid tränat och löpningen har funnits med mig som en röd tråd genom hela mitt vuxna liv. Jämte det har andra idrotter kommit och gått, men löpningen är det enda som varit bestående. Fram till sommaren 2012. Då kom ett nytt beroende in i mitt liv. Paddlingen.

    Från mammaoro på stranden till egen surfski

    Allt började med en solblekt, roderlös, orange liten platskajak. Det var min dåvarande man, som under en båttur med vänner, fann den på en otillgänglig strand. De tog med sig kajaken hem och vi anmälde den som upphittad. Men under tiden vi väntade på att ägaren skulle höra av sig kunde ju barnen få paddla den lite.

    Eftersom jag som var en hönsmamma av rang och redo att ringa Sjöräddningen var gång ett barn försvann bakom en krök i den lilla kajaken – trots att de var i gott sällskap av sin far – var jag till slut tvungen att prova själv. För att se vad de höll på med, lite för att tygla min oro. Och jag minns det så tydligt. På det stilla vattnet i den varma sommarkvällen. Jag minns hur jag redan vid första paddeltaget visste – detta skulle komma att bli en passion!
    Drygt ett år senare köpte jag min egna surfski, en Fenn Swordfish.
    Och vägen dit var enkel och rak.

     Det som följde var i korta drag:

    • Barnens lånade leksak blev alltså min och jag paddlade som en besatt hela hösten.

    • En dag ringde polisen. Ägaren hade hört av sig och skulle hämta kajaken. Jag blev alldeles ställd och insåg att det inte var ett alternativ att vara kajaklös.

    • I oktober köpte jag en egen havskajak av Jan. Han hade en surfski (vad det nu var) och berättade om en tävling, Paddelracet 21 km, som gick nere i Göteborg. Det lät både fränt och lite läskig, tänkte jag som aldrig tävlar i något.

    • Efter mycket vånda, jag är ju som sagt ingen tävlingsmänniska, paddlade jag det där racet när våren kom. Tävlingen blev en upplevelse i sig, men det är en annan historia. Och nu hade jag fått syn på de där smäckra båtarna ”surfskis”. En sådan ville jag ha.

    • Efter provpaddlingar och diverse utfrågningar, läs trakasserier, av tålmodiga och vänliga surfskiägare hittade jag till slut min modell. I oktober 2013, ett år efter jag köpt havskajaken, var jag och hämtade min egna surfski i Varberg. Redan samma eftermiddag var jag i vattnet och tränade reentrys och tyckte att livet var grymt härligt!

    • Torrdräkt införskaffades kvickt, det var ju ändå oktober, och sedan paddlade jag hela vintern. Varje ledig stund. Testade gränser, tänjde. Skrämde slaget på mig själv, ramlade i vattnet, svettades, tränade och tränade. Och jag älskade det!

                                                                           

     Så mycket mer än bara träning

    Så småningom fann jag andra surfskipaddlare i min närhet och äventyren, sällskapet och gemenskapen blev en ovärderlig jättebonus. Efter hand har jag lärt känna fler paddlare och när jag tänker på allt roligt jag varit med om tillsammans med dem, blir jag lyckligt nostalgisk. Vänner som berikat mitt liv. Guld värda. Men paddlingen har inte bara betytt enormt mycket när det gäller träning och gemenskap. Det funkar även utmärkt som terapi. Under min skilsmässa blev paddlingen lite av en livlina. Enkelheten i att slänga upp skin på biltaket och komma iväg, var också det helt ovärderligt. Jag har väl aldrig varit så biffig som under min första sommar som frånskild.

    Varberg, KISS 2016 och Paddelracet 2015, blåsigast racet ever. Eftersnack.
    Orust utsidan, 2015. Jag paddlar ut till Vallerö och hejar på tävlingsdeltagarna.

    Min Svärdfisk och jag

    Hur som helst. Livet går vidare, men kärleken till paddlingen består. Som ”regel” har jag att ta mig ut minst en gång i veckan. Året runt. Jag jagar inte downwind främst, utan det är träningen i sig som är min drivkraft. För mig är tjusningen med att paddla att det aldrig blir slentrian eller själlöst. Havet ställer krav på min uppmärksamhet och närvaro. Ibland skrämmer det skiten ur mig och det är havets alla variationer som gör att jag inte tröttnar på att paddla. Jag kommer dock aldrig bli tävlingsbiten. Jag kör mitt Paddelrace på våren, men sedan är jag ganska nöjd. Däremot har jag drömmar om nya vatten och destinationer jag vill uppleva. Några kanske förblir just drömmar, andra kanske blir av redan i sommar. Vem vet? Äventyren väntar.

    Jag tänker ofta att jag och min Svärdfisk är som Lucky Luke och hans häst. Lonesome cowboys i solnedgången och ett jäkligt bra team.

     Alex Bergstam

  • Nybörjare
  • Att börja paddla surfski – ut på vattnet

    På vattnet
    Var beredd på att bada en del, det är så det har varit för oss alla, ingen kommer undan.
    Det är av förklarliga skäl enklare att börja på grunt vatten eller på plattvatten i en sjö men om man bara väljer en fin dag är det lika bra att börja i havet. Det är där vågorna finns och det är där de flesta av oss vill paddla.

    Man kan börja med att sätta sig i båten från ena sidan och lyfta ena benet över den motsatta sittbrunnssidan, då man har ett ben utanför på var sida av båten. Det ser inte speciellt elegant ut, men hjälper till att stabilisera båten så att du kan börja träna på rätt köl. Se rakt fram över nosen på båten och mot vattnet som är framför dig.

    Paddeltag
    Ta korta paddeltag och lyft paddeln vid höften istället för att dra den för långt bak, korta tag är bra för balansen ute på havet, långa tag gör att man kan fastna med paddeln i vågor, tappa balansen och välta. När du känner att du börjar få kläm på paddeln och paddelrörelserna så kan du lyfta upp fötterna en i taget på fotplattan, då kan du börja styra med fotpedalerna och kan paddla snabbare.

    ’If in doubt, legs out!’ Använd dig av detta så fort du känner dig rank/osäker i din surfski.


    Effektivitet
    I en surfski får man minst 1-2 km/h extra fart jämfört med samma nedlagda kraft i en havskajak. Det är ett effektivare lättare skrov, bättre ergonomi samt en effektivare paddel som hjälper till att åstadkomma detta. Om man nu tycker detta är viktigt eller inte är upp till var och en, den verkliga skillnaden är hur man känner att surfskin ligger mer uppe på vattnet, inte nere i vattnet likt en deplacementbåt. Man känner även av små vågor, man sitter luftigt och känner sig fri, båten är lätt, snabb och snabbstyrd.

    Paddelteknik
    För att ytterligare förbättra paddeltekniken, så koncentrera dig på att sätta i paddeln så långt fram du kan med rak och låst armbåge. Sedan skall vi få med resten av kroppen i paddeltekniken. Hemligheten är att det egentligen inte är armarna som gör jobbet, det är benen, höfterna, bålen och ryggen tillsammans som bidrar till det. För att få till detta, skall du rotera bålen och axelpartiet för att dra paddeln bakåt, medan du sträcker benet och trycker hälen mot fotplattan på samma sida där paddel dras. Du drar alltså inte båten framåt igenom vattnet utan monterar paddeln, kraften går genom arm, axel, bål, höft och så skjuter du egentligen båten framåt genom benet och foten på fotplattan. När paddeln är lyft och du roterat klart kommer du med automatik vara klar för att sätta ned paddeln på andra sidan och där börja nästa paddeltag, allting upprepas. Du kommer att känna att hela kroppen arbetar om du gör allt rätt, det blir nästan som en rytmisk glidande och vridande dans i sätet.

    Stötta
    Att stötta innebär att du med din paddel trycker mot vattenytan för att undgå att vurpa. Det finns flera sätt att göra detta på, men det viktigaste är att paddeln är din bästa vän för att undvika badande. Släpp aldrig din paddel.

    Att kunna stötta är bland det viktigaste för att slippa bada. Foto: Kris Levemyr


    Utmaningar
    För de flesta handlar surfskipaddling efterhand om vind och vågor, men man kan naturligtvis även paddla på platt vatten. Fördelen är att man var man än paddlar kan ta sig upp i sin båt utan alltför stor dramatik, om man tränat, och sedan kunna fortsätta paddlingen.
    Det är fantastiskt att få uppleva en rejäl adrenalinfylld downwind, där dyningar och vågor rullar på, och där vattnet sprutar medan du surfar nedför våg efter våg och försöker hitta en rytm i havets rörelser. Men dit kommer man aldrig om man begränsar sig till fikapaddling på soliga dagar. Man måste steg för steg tänja på gränserna, sakta men säkert och naturligtvis på rätt plast och rätt tidpunkt. För att bli en bättre och mer erfaren paddlare så måste vi paddla där vinden och vågorna finns. Paddla smart, och välj dina strider, kanske ett steg i taget och han en Plan B, och Plan C, men belöningen kommer efterhand i form av att du blir en bättre paddlare och har mer roligt.

     

    Re-entry
    Det finns några olika sätt att ta sig upp i surfskin. Den vanligaste metoden – ’Damsadelmetoden’, är den vi förespråkar. Det är viktigt är att du tränar och behärskar re-entryn. Det är nyckeln till att kunna paddla avslappnat, ha kul och vara säker på havet.

    Träna på re-entry ofta i början av din surfskikarriär. Det gör med fördel när det är varmt i vattnet. Foto: Kris Levemyr

    Damsadelmetoden utgår från det enklaste sättet att sätta sig i en surfski vilket är att sätta sig i från sidan. Man sätter sig i sittbrunnen från ståendes med båda fötterna på samma sida om surfskin. När man har satt sig i skin och har greppat sin paddel är det bara att dra upp fötterna en i taget, placera dem på fotplattan och börja paddla. Man kan med fördel börja paddla redan innan man tagit upp fötterna ur vattnet, på så vis blir det lättare att hålla balansen. Skulle det vara något djupare där du står och på botten och håller i din surfski kan du ta ett litet skutt upp, hänga dig på armarna som stödjer mot surfskin och sittbrunnen och slutligen vrida ner rumpan.

    Damsadelmetoden: igång från sidan. Foto: Anders Frimodig

    Man skall ta för vana att alltid göra rätt och göra likadant eftersom allt då sitter med automatik den dagen man står på en sandstrand med brytande vågor och känner sig liten och nervös.

    När man har ramlat ur så hamnar skin snabbt med bredsidan mot vinden. Börja alltid med att befinna dig med vinden och vågorna i ryggen och båten i lä, på så sätt slipper du få den i huvudet. Ibland kan man få lyfta upp båten över huvudet för att hamna på rätt sida. Om leg leashen snor sig runt surfskin så får du helt enkelt snurra tillbaka den för att lösgöra leashen. Det är mycket lättare att ta sig upp i surfskin med vågorna och vinden i ryggen, de hjälper oftast till att trycka dig upp i båten.

    För att från flytande läge ta dig upp i din ski gör på följande vis: fatta med en bakre handen både runt paddel och bortre kanten av sittbrunnen, låt paddeln ligga framåt på utsidan kanten. När du kan lägga armbågen i djupaste delen av sitsen så håller du rätt. Med den främre lediga handen fattar du nu runt den närmsta kanten av sittbrunnen, båten kommer nu att luta mot dig och du är beredd att hoppa upp. Ta en rejäl benspark, ungefär som om du ska ta dig upp på en brygga från flytande läge.
    Samtidigt så trycker du ifrån med den främre armen, som då fungerar som en hävarm. Häv dig över sittbrunnen så pass långt att magen vilar över öppningen. Sedan kan du vända ner höftpartiet och glida ned i sitsen, fortfarande med båda benen i vattnet på lovartssidan. Skin kommer förmodligen att luta lite i det här läget. Vissa paddlare väljer att i det här läget lägga över inre benet till andra sidan och på så vis få mesta möjliga stabilitet. Du kan redan nu fatta paddeln med båda händerna och börja använda den för att stabilisera ekipaget ytterligare. Normalt sett så driver båten bara sakta med vinden och vågorna under kontrollerade former.

    När du är reda att paddla vidare så lyfter du först upp ”lä-benet” och rättar sedan till dig i sitsen, och börjar paddla, lovarts-benet kan tas upp när du vill/känner dig redo.

    Se gärna den korta instruktionsfilmen som visar re-entryn.

  • Nybörjare
  • Vad är surfski?

    Vad är surfski? En surfski kan beskrivas som som en lätt, lång och smal kajak designad för att kunna paddlas fort i havsmiljö. Surfskin är runt 6 meter lång beroende på modell och finns numera i olika bredder, allt från samma bredd som en havskajak till lika smal som en racingkajak. Surfskin är en solid flytkropp där sittbrunnen, som är helt öppen, är försedd med en självläns. På så vis är det enkelt att ta sig upp i surfskin om man välter ur den, och man behöver inte lägga tid på att tömma surfskin eftersom vattnet länsas ur med självlänsen.

    Surfskin har en skrovform som lämpar sig väl till surf på havsvågor. Surfskin är dessutom försedd med ett relativt stort underliggande roder vilket ger paddlaren god styrförmåga i vågorna.

    Surfskin är ett fantastiskt kul tävlings- och träningsredskap i havsmiljö. Förutom att använda sin surfski till träning och tävling går det naturligtvis bra att turpaddla eller ”bara” paddla och njuta av utsikten. Och är det varmt så varför inte ta ett dopp direkt från skin?

    Ordet surfski är en sammansättning av surf och ski där surf betyder surfa och ski betyder glida. Och just dessa två ord beskriver väl känslan liksom huvudsyftet med just surfski.

    Att paddla surfski kan vara ett sätt att komma ut i naturen och susa över spegelblanka fjordar.

    Sporten Surfski – aka Ocean racing
    Sporten har sitt ursprung i livräddningssporten ’surf life saving’ i Australien och Sydafrika, länder med strandkultur och där sporten är mycket populär. De tävlande har en standardvariant av surfski, en så kallad spec ski, som är byggd för att klara av brytande vågor. De tävlande skall ta sig ut genom de brytande vågorna (surfzonen), runda två bojar för att sedan surfa tillbaka in till stranden. En mycket rafflande tävlingsgren där ledarpositionen ofta växlar flera gånger mellan olika paddlare. Se videoklippet från en av tävlingarna i Australien.

    Surfskin är en vidareutveckling av spec skin där surfskin i sitt lätta material är designad för att gå fort i havsdyningar/vågor som inte bryter. Ocean racing tävlingarna är mycket längre, ofta 20-30km långa där paddlaren behöver vara både fysiskt tränad och kunna läsa vågor för att nyttja vågornas energi så mycket som möjligt. Först i mål vinner. Tävlingsbanorna förläggs så mycket som möjligt i vågornas riktning, s.k downwind.

    Ocean racing blev en gren i internationella kanotförbundet liksom svenska kanotförbundet 2012 och första VM hölls 2013 i Portugal. VM arrangeras vart annat år liksom EM.

    VM i Portugal 2013 där strandstart gällde. Foto: Bengt Nilsson

    Surfski vs Havskajak?
    Det ena behöver såklart inte utesluta det andra men måste man välja så tänk på följande:
    -En surfski har oftast inte någon/några packluckor. Det är möjligt att relativt enkelt sätta in egna luckor i sin ski men man uppnår aldrig samma packvolym som på en havskajak. Det finns dock flera surfskipaddlare som till exempel har paddlat Orust runt med ski och packat med sig ett litet tält, sovsäck, liggunderlag, mat och triangia. Bib, luftmadrass, och trerätters är dock bara att glömma.
    -I surfskin blir man i princip alltid blöt om rumpan och fötterna, även om det är en lugn dag på havet. Det innebär att man får paddla i neoprenshorts/byxor och ett par neoprenskor om det inte är mitt i varma sommaren.
    -En surfski är oftast mycket lättare än en havskajak och de flesta lastar sin egen ski på biltaket utan problem (10-17kg). Dock kan den på grund av sin längd vara svår att få plats med i ett vanligt garage.

    Havskajak och surfski vid Lofoten. Foto: Patrik Stenberg
  • Nybörjare
  • Hur blir jag en surfskipaddlare?

    Du kanske har blivit nyfiken och inspirerad av våra långa smala surfskis på biltak, eller när de glider fram på vattnet, och visst ser det kul ut? Det är fantastiskt kul och efter att du ha lärt dig paddla och så småningom kan hänga med paddelkamraterna på en bra downwind-tur med fina surfar så är det en obetalbar upplevelse.

    Vi börjar med att anta att du aldrig har paddlat tidigare. Vi antar också att du kan simma och har en viss vattenvana. Paddlar man i vågor så underlättar det nämligen en del, men allt går att lära sig.

    Du kan ta med en kamrat och gå en kurs, det underlättar att ha någon att dela upplevelsen med och man kan också diskutera det man upplever och få bättre perspektiv. Har du ingen sugen kamrat så skall du självklart börja paddla ändå, det finns nya kamrater runt hörnet.
    Är du väldigt ivrig börjar du sedan säkert planera att skaffa utrustning och det kan tyckas vara en stor investering, men vi lovar dig att du kommer att bli nöjd. Du träffar nya paddelkamrater och ser livet ur ett helt nytt perspektiv. Det är inte bara paddlingen i sig som är värdefull utan som bonus tvingas vi lägga kvar alla stress och alldagliga problem i land för att kunna vara närvarande ute på vattnet.

    Kurs i surfski, Oscar Chalupsky visar här grunderna i paddelteknik. Foto: Anders Karlsson

    Din första, helst stabila, surfski kan med fördel vara begagnad. Balanserar man för mycket paddlar man mindre. Men eftersom det är stor efterfrågan efter dessa, som kallas instegsbåtar, har det varit svårt att hitta dem begagnat och då blir det en ny båt man får skaffa. Tyvärr finns det i stort sett inga uthyrnings-surfskis idag, det är ingen som har vågat satsa på detta. Delvis för att båttypen generellt är ömtåligare än vanliga kajaker, delvis för att det antagits att marknaden är konservativ och inte har efterfrågat detta men det kanske blir ändringar på det i framtiden?
    Vingpaddeln är en viktig del och kan naturligtvis också den köpas begagnad. Det är en effektiv paddel och används både för att driva dig och surfskin framåt men också till att stötta i surfarna. Nackdelen med att köpa begagnad paddel är att det kan vara svårt att få tag på rätt modell i rätt längd och storlek, köper du en ny så får du paddeln exakt som du vill ha den. Var rädd om din paddel, luta den aldrig stående mot något, lägg den inte på marken där man kan trampa på den och spola så ofta du kan av den med färskvatten, speciellt vid kopplingen där den är delbar.

    Flytväst är obligatoriskt och det är fördel att köpa en väst i tydlig signalfärg, orange eller neongul. Det finns särskilda surfskivästar som är både smäckra och lätta, havskajakvästar är ofta ganska skrymmande och tunga. Det behövs också en leg leash, säkerhetslinan som förankrar båten till dig, eller rättare sagt till ditt ben. Surfskis är lätta och vinden tar dem lätt utom räckhåll om du skulle råka hamna i vattnet och tappa den, därför är den extremt viktig.

    Kläder under sommartid kan i stort sett vara vanliga träningskläder, om man vill hålla rumpan varm så funkar ett par tunna neoprenshorts. Naturligtvis finns det flera olika lösningar men för sommarpaddling krävs alltså inga speciella superplagg. Under den kallare årstiden kan man använda mer neopren eller tunna torrdräkter.

    Neopren och tunn torrdräkt här under en påskpaddling vid Mölle. Foto: Kris Levemyr

    All paddelutrustning och även surfskin mår bra av att spolas av så ofta det går, båten bör poleras av med vaxpolish någon gång då och då. Vid dessa tillfällen görs med automatik en visuell kontroll av båten och det är alltid bra.

    Det finns flera olika kompositmaterial som används för tillverkning av surfskis vilket påverkar vikt, styvhet, styrka. Generellt kan man säga att desto lättare en surfski är desto dyrare är den. En lätt båt, ca 10-11 kg, är lätt att bära men se upp när du bär den på land då vinden lätt tar tag i den. Det är faktiskt bra att träna på hur den skall bäras. En lätt båt rör sig också mer i vattnet vilket kan vara både en fördel eller nackdel beroende på hur bra balans man har.  De lättaste båtarna är oftast också mer känsliga för slag och ovarsamhet. Så en något tyngre, 13-15 kg, tåligare båt är att fördra när man börjar sin surfskikarriär. En viss försiktighet är alltid bra, inga surfskis tål hur mycket bonk som helst och ju mindre smällar desto längre håller de.

    Bära surfski tillsammans och bära surfski ensam, den senare något mer utmanande. Foto: Kris Levemyr

    På surfskimarknaden finns numera surfskis tillverkade i plast. De är visserligen tyngre, drygt 20 kg, men de är med sin vikt stabilare plattformar samtidigt som de är flera kilo lättare än havskajaker. De kostar mindre, har ofta en praktisk packlucka eller två och är mycket tåliga. Som tillbehör till de flesta surfskis finns akterhängda uppfällbara roder som med fördel kan användas om man paddlar över stock och sten. Men på havet i vågor är alltid ett underliggande roder bäst, det ligger alltid i vattnet och styr till skillnad från det förstnämnda.

    En bil är en tillgång, men det finns andra som har så det är ingen panik om du inte har en. Ett takräcke av bra kvalité är bra, desto längre bas du får mellan front- och akterräcket desto stabilare ligger båtarna på taket. Det finns olika tillbehör, vaggor, klossar eller olika höglastare. Gemensamt är att de sätts runt eller i spår på ovansidan takräcket. Man kan också med fördel lasta surfskis uppochned liggande på två bitar billig rörisolering. Investera också i spännremmar av god kvalitet. Var noga vid lastning så slipper du utsätta andra trafikanter för båtar som lossar under transport.

    Vad det gäller förvaring skall du ju förvara din surfski någonstans, kanske i trädgården, i garaget eller hos någon kamrat. Allra bäst är att den ligger skyddad från solens UV-strålar som sakta men säkert bryter ned alla båtars gelcoat.

    Paddelklubbarna i Göteborgstrakten är få, det finns två, Göteborgs Kanotförening vid Saltholmen och Näsets Paddlarklubb vid Delsjön. Det är lätt att bli medlem men det kan vara lång väntetid för att få en kajakplats där. En möjlighet är också att förvara surfskin i en container nära havet genom att hyra in sig.

    En av surfskipaddlarna som förvarar sin surfski i containern vid Killingsholmen. Här går även finfint att paddla – och fika i sjöboden efteråt. Foto: Per Hübinette

    Vi har under ljusare delen av året fasta paddeldagar på, i dagsläget. två olika platser. Där tränar vi i lagom lättsamma former, alla kan i stort sett vara med eftersom det anpassas på olika sätt. Läs mer om surfskiträningarna här. På helgerna räcker tiden till för lite längre expeditioner eller nya downwindturer. Man kan paddla året runt även om man bör vara något försiktigare vintertid samt att man måste vara rätt utrustad. Mörkret lägger av naturliga orsaker en aning sordin på veckoverksamheten men vi sätter vårt hopp till bra helgväder.

    Vi har en mycket aktiv Facebookgrupp ”Västkust Surfski”. Där diskuteras det mesta högt och lågt, det är bara att ställa frågor om man undrar något. Det är där ’det händer’.

    Gå gärna med i vår Facebookgrupp Västkust Surfski – West Coast BAMF Surfski HPG Luck-lovers

     

     

     

     

  • Nybörjare
  • Att börja paddla surfski – säkerhet

    Säkerhet

    Det finns en del säkerhetsregler som alla bör tänka på, både när man är ny i sporten men också för gamla surfskirävar som lätt kan bli lite glömska eller överskatta sig själva. I surfski handlar det om att veta sin gräns; hur långt man orkar paddla, hur stora vågor man kan hantera och hur bra man behärskar re-entryn. Den här artikeln handlar om surfski och säkerhet på en översiktlig nivå. Fördjupa dig gärna vidare i de olika områdena på sidan ’Säkerhet’ här på westcoastsurfski.se.

    Väder: var uppmärksam på väderprognoser men kom ihåg att det bara är prognoser. Så förutom att ta en prognos i beaktning ska du även se till rådande temperatur och väderförhållanden, speciellt vind och vågor, just där du planerar att paddla. Frånlandsvind kan vara förrädiskt, havet ser lugnt och inbjudande ut längs kuststräckan men när du kommer längre ut kan du snabbt bli förd ut mot havet av vinden och vågorna och det kan bli riktigt tufft att paddla tillbaka. Lokala strömförhållanden är något annat som lätt glöms bort och vågsystem kan påverkas mycket av olika bottenförhållanden och havsströmmar.

    Lugnt väder. Foto: Anders Karlsson

    Flytväst, leg leash och telefon.
    Använd gärna en flytväst i neonfärg och en keps eller annan huvudbonad i samma färg. En leg leash, telefon i vattentätt fodral samt lämplig klädsel beroende på årstid och förhållanden är också nödvändigt. En gammal hederlig knapptelefon med ett kontantkort och bra batteritid i ett vattentätt fodral är faktiskt att föredra eftersom det är mycket svårt att hantera en smartphone med touch screen med våta och kalla fingrar. Din smartphone kan vara med i ryggfickan om den absolut behövs för någon tracking-app som gör att du blir spårbar, eller så kan den vara nedpackad i en vattentät påse framför pedalstället tillsammans med något extraplagg.

    Ha ALLTID med en visselpipa, den hörs långt jämfört med din röst, en liten fällkniv kanske inte heller är dumt, har man inte den med kommer den naturligtvis att behövas. Använd gärna en solskärm eller keps och fäst dem med en tunn lina i flytvästen. Solglasögon och solkräm är också bra men tänk på att solkräm på händer och sedan på paddelskaftet blir en otrevligt halkig kombination.

    Att förbereda sig för paddling i vågor kan man göra genom att paddla in och ut genom vågorna på en sandstrand. Det är utmanande men alltid nära in till land men välj en sträcka av stranden där inga badare håller till. Foto: Kris Levemyr

    Var uppmärksam på var vågorna bryter eller var vattnet störs av dolda objekt under vattenytan, du har ett underliggande roder som fungerar bäst om det inte träffar stenar.

    Vett vid sandstränder med brytande vågor
    Första gången du paddlar i brytande vågor kommer du att inse vilken enorm kraft det finns i dessa. Vid sandstränder med stora vågor ska du se till att aldrig hamna mellan skin och land. Vågorna kan då skjuta båten framför sig så att både du eller andra skadas. När du går ut mot vågorna hållandes i din surfski så se till att du står mellan vågorna och skin. Var också observant och använd helst en sträcka av stranden där inte alla andra badare är, mister du båten så kan ekipaget orsaka kaos och elände på sin väg in och upp på stranden. Är det tomt på folk så trycker bara vågen båten framför sig och då spolas den upp på stranden utan att bli skadad. När du paddlar genom brytande vågor vid en sandstrand skall du inte vara inkopplad i leg leashen. En brytande våg har stor energi och skulle den ta med sig din ski (om du ligger i vattnet) kan det bli så pass stor kraft i leg leashen att den går av eller att du skadar dig. Då är det bättre att bara släppa surfskin och hämta den på stranden.

    En nödfackla tar liten plats och kan vara din livlina om någon letar efter dig/du vill bli hittad. Men träna gärna på att använda den. Foto: Stig Fagerståhl

    Paddla smart och gärna tillsammans med andra. Var observant på vilka de andra är, vilken nivå de har och hur allas dagsform verkar vara. Tänk på att tryggheten ökar när man är flera som paddlar tillsammans men också att tryggheten blir falsk om ingen kan hjälpa någon annan. Viktigt är också att inte ha för rank båt för dagens förhållanden, det gäller alla och alltid. Man bör också tänka på att det mitt ute på havet kan vara betydligt stökigare sjö än där man skall starta eller gå i mål. Det är nödvändigt att ha tränat re-entrys så man kommer upp i sin båt om man hamnar i vattnet. Lämplig klädsel är bra, avkylning kan påverka allas prestanda eftersom man fort blir blöt även vid vanlig paddling, Det är också bra att ha med sig vätska och något ätbart för att återställa blodsocker under vägen. Är man längre ut och i mer krävande förhållanden kan även en personlig nödpejlsändare och nödfackla vara bra att ha med. Men tänk på att ingen säkerhetsutrustning i världen kan ersätta sunt förnuft, kunskap och bra beslut. Det är inte schysst att som plan B förlita sig på att ringa efter hjälp, det bör vara plan C, eller D.

     


    Vi har samlat ytterligare info om säkerhet. Läs här

  • Nybörjare
  • Att börja paddla surfski – utrustning

    Basutrustning:

    • Surfski
    • Paddel
    • Leg leash
    • Flytväst

    Att gå i surfskiskola är ett bra sätt att prova innan du skaffar egen båt och utrustning. Det enda du behöver är träningskläder som tål vatten, resten får du låna på kursen. Du kommer där att träffa motiverade instruktörer samt andra aspiranter som vill lära sig paddla surfski.
    Att bli en duktig rutinerad paddlare sker inte över en natt och det är bra att ha kamrater att dela upplevelserna med. Men oavsett om du nu går en kurs eller två, eller ingen alls, så kommer du snart börja fundera på om du skall investera i egen båt och utrustning.

    Surfskin
    Vi rekommenderar att du väljer en stabil surfski. Köp inte en att växa i, köp en du kan paddla i. Nuförtiden finns ett stort urval instegsbåtar jämfört med förr. Det kan dock vara svårt att hitta en begagnad eftersom dessa är så populära. Blocket eller Facebookgruppen ”Surfski Till Salu” är där man hittar båtarna. Hittar ni rätt modell och skicket är ok så är det bara att hugga objektet blixtsnabbt innan någon annan gör det.
    Vill man köpa nytt så finns ett förvånansvärt stort antal surfskiåterförsäljare i Sverige. Vi har listat alla surfskiåterförsäljare på västkusten här.

    Surfskis i tre olika bredder, insteg, mitt emellan och elit.

    Exempel på instegsbåtar

    Komposit; Carbonology Cruize eller Boost, Nelo 520, Epic V8, Fenn Blue-Fin, Think Eeze eller Zen, Mazu 55, Nordic Kayaks (NK) Excercise eller Squall …….
    Plast; Nelo 510, Epic V5 eller V7, Think Nitro, NK Breeze PE ….

    Det man skall tänka på är att båtens volym skall vara anpassad för den som skall paddla båten. Är man allt för lätt eller tung uppför sig ekipaget inte riktigt som tänkt eller önskvärt. Är man väldigt kort och lätt skall man vara extra petig, det finns tyvärr inte så många modeller att välja med det kommer… Att paddla ett hangarfartyg är inte så lätt eftersom båten själv bestämmer sin väg istället för tvärtom. Vind och vågor tar lätt tag i båten och det blir inte så lätt att manövrera.

    Försök alltid provpaddla båtmodellen innan du köper den och helst i de förhållanden du ämnar paddla i. En professionell försäljare låter dig inte heller köpa något innan du provpaddlat. Får du rådet att du hellre ska köpa en lite stabilare båt så bör du lita på det.

    Påverkar väder, vind och balansproblem din paddling negativt så kan det svårt att utvecklas i den takt du vill. Ett vanligt problem är att man sitter i en för rank ski. Kom ihåg att det inte skiljer många procent i fart mellan en bred och en smal ski men däremot förlorar du lätt 10-100 procent i kraft om du måste balansera för mycket. Det är bättre att istället uppgradera till en rankare ski efterhand.

    En bredare surfski ger mer stabilitet men utan att bli tråkig i vågorna. Foto: Kris Levemyr

    Sittställning
    Du skall sitta rakt upp, inte kröka rygg eller svanka. Det är också viktigt att man får plats i sätet, klämmer det det allra minsta över höfterna är just den sittbrunnen för smal. När man paddlar aktivt så är hela kroppen med i paddelrörelsen. Man skjuter fram höften genom att glida i sätet och sträcker sedan benet och trycker egentligen surfskin framåt med hälen (med det ben som är på samma sida där du drar paddeln). Det är viktigt att rotera ordentligt för att få med alla muskelgrupperna. Detta för att få ett bättre utgångsläge för att sätta ned paddel på motsatt sida, så långt fram man kan. Dragen skall inte vara för långa, utan man strävar att ta upp paddeln vid höften.
    När du känner dig redo för att gå in på alla detaljer kring paddelteknik så läs här.

    Upprätt sittställning, väst i varselfärger och vattnet på ryggen. Foto: Kris Levemyr

    Knäbulb
    Moderna surfskis har inte längre så hög knäbulb. Tack vare detta kan man arbeta bättre med benen samtidigt som korta personer också har en chans att nå till pedalstället. Knäbulb är den puckel under knäna som ursprungligen var till för att minimera volymen vatten i sittbrunnen, men numera har bra länsar har löst det problemet.

    Läns
    Varför det finns en läns? Vi sitter i en surfski med öppen sittbrunn och vi vill självklart ha ut det vatten som samlas i sittbrunnen så snabbt det går, båten blir tung och svårmanövrerad som vattenfylld. Nuförtiden finns mycket effektiva självlänsar, de öppningsbara är effektivast och bromsar också minst eftersom de går att stänga. Det finns också mer traditionella Venturi-länsar som alltid är öppna, det sitter nuförtiden ofta två av dessa i stället för en som det gjorde förr i tiden. De har också en liten kåpa som förbättrar det undertryckssug som uppstår av farten genom vattnet, man måste alltså paddla framåt för att alla länsar skall länsa. Nackdelen med de ständigt öppna länsarna är att det kommer in ganska mycket vatten om man slutar paddla.

    Pedaler
    Justerbara styrpedaler är idag standard. Flera, helt olika långa paddlare, kan använda båten, det finns några olika lösningar för justeringen av dessa. Några märken kör med kontinuerlig roderlina där man bara skjuter pedalställ o pedaler framåt-bakåt, andra har en justering med insexnyckel för att låsa pedalerna på rodervajern.

    Att paddla surfski med plats för två, SS2, är ett bra sätt för nybörjare att lära sig både paddelteknik och teknik i vågor. Foto: Kris Levemyr

    Paddel
    Du behöver en vingpaddel för att paddla surfski, det är de som liknar en flygplansvinge. Förutom att de ger dig ett effektivare paddeldrag skär de inte ned i vattnet när du surfar eftersom den studsar fint på ytan med sin uppsvängda läpp. Det finns ett antal märken som säljs i Sverige; Bracsa, Jantex, Epic, Gara m fl.

    Varje märke har ett antal olika modeller som passar för olika grenar och stilar. Några av de viktigaste parametrarna är bladform, bladstorlek, tvist, paddellängd och skaftstyvhet. Stora blad är för 200 m Sprint, mindre blad är bra för långfärdspaddling. Generellt sett används små blad vid surfskipaddling, 680-750 cm2 beroende på vem man är. Annat att fundera över är paddelns vikt och balans, det är dyrt att tillverka paddlar av exotiska material, en bra lätt paddel väger inte mer än 600-700 g. Det är det viktigaste redskapet du har och den kommer att användas under ett antal år, så snåla inte på paddeln, den är faktiskt viktigare än båten. Det är med paddeln man balanserar och räddar situationer i ranka båtar, det gäller att vänja sig vid detta, att alltid ha ett blad i vattnet, vilket hjälper till med balansen.
    En paddel som går att dela i två delar är att föredra, dels för att den är lättare att transportera, men också för att du kan justera längd men också den bladvinkel man vill paddla med. Främst är detta för att minska vindfånget på det paddelblad som går framåt och överst genom luften, men lika viktigt är att du slipper böja på handleder med 30-70*, lite beroende på ens rörelsemönster och hur hög paddelföring man har. För kortare personer brukar en paddel som är justerbar mellan 195-205 eller 200-210 cm fungera bra, och för längre fungerar 205-215 eller 210-220 cm bättre.
    Läs mer om vingpaddeln här

    Flytväst
    En bra surfskiväst med kontrastfärger, neon-orange eller neon-gul, syns bra. Den är också smidig och inte alltför bastant på framsidan, detta underlättar när man skall göra en re-entry som det kallas när man tar sig upp i båten igen efter en vurpa. Det finns flera Hiko, Mocke, Vaikobi.
    Västarna har alla en ficka eller två där fram, där man helst inte skall ha skrymmande hårda eller ömtåliga saker, återigen pga. problem med re-entrys. Det finns också en stor ficka på ryggen där du kan ha en vätskeblåsa, vill man ha ned tyngdpunkten lågt så kan man lägga vattenblåsan framför fotstödet och byta till en längre slang.

    Leg leash

    Exempel på hur en leg leash kan se ut.

     Absolut nödvändigt är en leg leash, en dedikerad säkerhetslina med coil, som sitter fast i båten och med kardborre runt ditt ben under knät. Båtarna är så lätta att om du trillar ur när det blåser hinner den försvinna med vinden om du inte är säkrad i den. Man simmar inte tillräckligt fort, blåser det mycket rullar båtarna på sidan bort över vågorna, så lätta är de.

    Du kommer att välta några gånger i början, men det är bara att hoppa upp igen och fortsätta, en surfskipaddlare kan inte bli mer än blöt.

    Ju fler gånger du trillar i (frivilligt eller ofrivilligt) och tränar på att ta dig upp igen desto bättre! Foto: Kris Levemyr


    Paddel leash
    Vissa gillar att säkra sin paddel med en tunn gummicord i båten eller sig själva, så att man kan släppa den om man behöver. Utan paddel är man inte någon bra paddlare, så oavsett vilken metod du väljer, det kan bli lite mycket snoddar att hålla reda på i ett nödläge, så håll i paddeln.

    Här finner du mer detaljerad info om de så viktiga leasharna.

    Takräcken
    När du ska lasta din surfski på ett takräcke är det bra om det är minst 1 meter mellan de två räckena. Desto längre bas du får mellan front- och akter-räcket desto stabilare ligger surfskin på taket. Tyvärr är avståndet oftast kortare på moderna bilar.

    Båtarna? Ja, jo, surfskis är båtar de med, man får naturligtvis kalla dem vad man vill, men du kommer snart förstå att eftersom du snabbt hittar surfskikamrater, så fraktar man från tid till annan båtar på varandras bilar. Det är alltså bra om det får plats två men ännu hellre tre på en bil. Det finns olika tillbehör, vaggor, klossar eller olika höglastare, gemensamt är att de sätts runt eller i spår på ovansidan takräcket.

    De dyraste är inte med automatik de bästa, allt beror lite på geometri, båtmodell och avstånd mellan takräcken. Man kan också med fördel lasta surfskis uppochned liggande på två bitar billig rör-isolering. Det här med takräcken, olika fästen, hur man bäst lastar o.s.v går att skriva väldigt mycket mer om, vilket vi har gjort i en separat artikel här.

    Surfskis uppochner och tre i bredd på biltaket. Foto: Anders Karlsson

    Spännremmar
    Två bra Spännremmar av god kvalité, och kanske några till i reserv, är bra och håller länge. Undvik spännband med stora tunga klonkiga rostbenägna spännen tack, detta både för att skydda bilen men mest för att inte spänna åt för hårt, det är inte bra för båten och behövs inte heller. Var noga vid lastning så slipper du utsätta andra trafikanter för båtar som lossar under transport.

    Annan Utrustning
    Man behöver egentligen inte så mycket specialutrustning på sommaren, men visst finns det lite olika tillbehör om man nu absolut tror att man blir en så mycket bättre paddlare av det.

    Kepsar, solskärmar, rashguardtröjor, neopren- eller paddelshorts, neoprenskor, paddelfodral, GPS-enheter, pulsband, nödpejlsändare, paddelvax och annat. På vintern är det mer o varmare kläder som gäller, neopren- eller torrdräkter samt bra handskar eller vantar. Prylar finns ju i alla sporter.

    Sammanfattning
    Det räcker med surfski, paddel, leg leash, flytväst och kanske-kanske bil- och takräcke för att börja.