• Säkerhet
  • Säkerhetsutrustning – hårdvarans ABC

    Den här artikeln tar upp all möjlig säkerhetsutrustning i hårt format som vi hittills har stött på och har erfarenhet utav. Några av prylarna är mer eller mindre ett måste, andra är ’good to have’. Man får själv ta ställning till vad man vill släpa med ut och vad plånboken tillåter. Det beror också lite på i vilka förhållanden du paddlar.

    Telefon
    Att kunna ringa från sin surfski kan vara både bekvämt och livsnödvändigt. Och allt där emellan. Tävlingsreglerna för surfskitävlingar i Sverige har tidigare haft ’mobiltelefon i vattentätt fodral’ som obligatorisk utrustning. Men efter några incidenter och egna erfarenheter under senaste två åren är vi många som börjat använda knapptelefoner istället. Touchskärmen på en smartphone funkar helt enkelt inte med kalla och blöta fingrar. Dessutom är batteritiden på en knapptelefon mycket längre och telefonerna är i allmänhet mer tåliga. Det finns även vattentäta telefoner och på så vis slipper man den vattentäta fickan som lager mellan dig och telefonen. Se till att ta bort pinkodslåset på telefonen, det kan vara svårt nog att använda telefonen som den är  i en nödsituation. Se också till att programmera in telefonnummer till paddelkamraterna ute på turen. Bra är att inte Plan B är att ringa efter hjälp, det är inte godkänt att ge sig iväg med så dåliga förberedelser, men om du måste tillkalla hjälp så måste du.

    Vattentäta telefonfodral
    Dessa är oftast nödvändiga för att telefonerna skall bli långvariga. Vissa flyter, de flesta inte. Det finns med olika stängningar, magnetiska, ibland rullar man och det finns på visa små vred. Kan vara bra att sätta ett litet snöre från fodralet till sin väst, så det hela hänger med. Det har hänt fler än en gång att de vattentäta fickorna har läckt och just då är det skönt att det inte var smartphonen för 7000kr som låg i fickan utan en knapptelefon för några hundralappar.

    Vattentäta mobiltelefonfodral finns i många märken och kvalitéer.

    VHF
    Man skulle rent teoretiskt kunna ersätta mobiltelefonen med en marin VHF, speciellt om man är i trafikerade vatten och paddlar, det kan vara praktiskt att direkt kunna anropa båtar och fartyg. Det finns flera varianter som är vattentäta och även de som i nödläge kan sända GPS-position. Dock har VHF sämre batteritid jämfört med mobiltelefoner och dels finns det en gräns för hur mycket utrustning vi kan släpa med oss i våra lätta båtar.

    Nödfackla
    Det här är en fackla som används i nödsituationer. Nödfacklan utlöses och hålls med rak arm så högt du kan, den lyser ungefär i 45 sekunder och syns med sitt röda sken flera kilometer, undvik därför att titta på den. Men det gäller naturligtvis att någon är i närheten, annars gör den ingen nytta. Det är inte heller en nödraket, vilket är en större, otympligare och dyrare historia. En sådan stiger efter avfyrning några hundra meter och hänger i en lite skärm och ses också den med sitt röda sken på mycket långt håll. Nödfacklan finns att köpa på de flesta båtaffärer men att hitta en liten och smidig variant kan kräva viss efterforskning. I Västkust surfski är vi många som använder oss av en slags teleskopfackla som är ca 18cm lång och ryms i bröstfickan på flytvästen. Det är viktigt att veta hur facklan ska hanteras, försök att läsa på eller rentav testa en om du har möjlighet.

    En liten och behändig nödfackla Foto: dyk.net.

    Plb är en personlig nödpejlsändare som man kan ha med sig över hela världen. Den sänder på nödfrekvensen 406 MHz och ofta också på 121,5 MHz, vilket snappas upp av satelliter, flygplan, fartyg eller landbaserade stationer. När man köper en sådan enhet innebär det inga abonnemangsavgifter, bara priset vid köpet. Batterierna varar i 6 år och det man skall tänka på är att man köper enheten i det land där man är mest aktiv, nödpejlsändarna är registrerade för olika länder och nödsignalen hamnar alltid hos sjö- och flygräddningscentralen i just det landet där den är såld. Man registrerar efter inköpet  enheten på sig själv hos Sjöfartsverket genom deras hemsida. Enheten kan användas både på hav, land och i berg och är därför ganska bra för alla oss som far fram i väglöst land.

    Exempel på en sorts PLB

     Visselpipa
    Det är oftast omöjligt att ropa och försöka överösta vinden men med en bra visselpipa kan höras långt, speciellt om det är en som fungerar i vatten. De med en kula inuti kan fallera om kulan inte tål vatten. Ett bra tecken är att du måste hålla för dina egna öron när du blåser i den. Antingen har du den runt halsen i en gummicord, eller så sitter den fast i västen. Se till att alltid ha en visselpipa fastsatt i din paddelutrusning så att du aldrig glömmer att ta med den ut.


    Kniv
    Varför kniv kan man fråga sig? Av erfarenhet har vi lärt oss att både fiskerevar som fastnat i rodret till leashar måste skäras av. Vid något tillfälle behövdes kniven till att sticka hål på en vattenfylld torrdräkt.  Det kanske inte är du som behöver den, det kan vara någon annan. Kniven behöver verkligen inte vara stor, kanske man kan ha en liten fällkniv på samma ställe som sin visselpipa.
    Leashar
    Leg leash sitter bäst på benet precis under knät. Ett alternativ till detta är att fästa leashen i västen. Vissa paddlare stör sig på att coilen, den spiralformade plastlinan, hamnar mellan vaden och knäbulben vilket är retsamt och stör koncentrationen. Paddlarna har därför kopplat leashen till västens framsida då den på så sätt ligger centrerad och mer ur vägen. Möjligtvis kan man i värsta fall förstöra västen om det blir stor kraft på den coil som leashen består av, men ute på havet blir det oftast inga sådana ryck, det är mer nära stranden i brytande vågor.

    Det finns olika varianter på leg leash, med och utan snabbkrokar. Om man väljer krok så kan man låta ben-delen med kardborre sitta kvar och koppla i- och ur sig snabbt. Det används på vissa tävlingar och kan vara bekvämt även annars men se till att det är en bra krok. Det har varit en del problem med krokar som gått sönder eller fallerat i sin funktion som lett till att paddlaren tappat sin surfski ute på havet. När man skall starta från en strand med brytande vågor skall man inte koppla fast sig förrän man är förbi de brytande vågorna/ surfzonen. Om man välter vill man inte släpas efter surfskin i leashen, likadant när man kommer in från havet, koppla ur innan du paddlar genom surfzonen. Det går att prata mycket om leashar just för att de är så viktiga och därför har vi samlat än mer detaljerad info om leashar i en egen artikel. Läs här

    En av flera olika typer av leg leash som finns på marknaden.

    Paddel leash håller paddeln kvar så den inte flyter iväg från dig om du tappar greppet om den. Det är också skönt att kunna släppa greppet om paddeln i situationer där du behöver båda händerna. En paddel är svår att se eftersom den flyter under ytan och oftast är svart. En paddel leash fästs med fördel runt egen handled. Fäster man leashen i surfskin kan den lätt trassla ihop sig med leg leash när man trillar ur skin. Det finns köpvarianter av paddel leash som liknar leg leash med en telefonsladdsliknande cord. Du kan även enkelt klippa till en egen leash av gummicord. Tänk på att inte göra den för lång, det kan upplevas som ganska irriterande att ha en lång leash svängande i varje paddeltag. En nackdel med paddel leash är att det är ännu en sak att hålla ordning på och ännu en pryl att trassla in sig i, men att ha kvar sin paddel är också mycket viktigt.

    Att sätta sin paddel leash i skin och tro att den med automatik fungerar som ett drivankare kan vara ett misstag. Det räcker nämligen att leashen glider ut mot bladet en aning. Så släpas paddeln bara efter båten så att båda försvinner utom räckhåll.

     

    Flytväst
    På engelska kallas paddelvästen för PFD vilket står för Personal Floating Device. Den ger oss flytkraft men är absolut ingen räddningsväst, man måste vara vid medvetande för att den skall vara till nytta. Tyvärr åker de också lätt upp runt öronen när man ligger i vattnet eftersom det inte har någon grenrem.
    Färgen på våra surfskivästar bör vara så synlig som möjligt, neongul eller neonorange är bäst. De bör inte heller vara för bylsiga på framsidan, det försvårar när vi skall kravla oss upp i vår surfski. Det finns några få modeller som funkar men stoppa inte för mycket ömtåliga grejer i framfickorna eftersom de riskerar att klämmas mot surfskin när du kravlar dig upp. En bra väst kan bli en dålig väst om den är felanvänd. På många västar finns idag också en större vätskeficka på ryggen där kan man ha en vätskeblåsa. Är man lite listig kan man också utnyttja bakfickan för sina nödattiraljer bundna med ett snöre till axelremmen, lätta att hala fram vid behov.

    Två av de vanligaste surfskivästarna som finns på marknaden idag.

    Kompass/GPS
    Vi är många som har koll på vindprognosen men sämre koll på om det vankas dimma. Att paddla på ett dimmigt hav kan vara läskigt och farligt. Plötsligt vet du inte alls åt vilket håll du ska och det är inte säkert att vågornas riktning tar dig exakt dit du vill. I dessa lägen är en kompass eller GPS en riktig räddare. Har du ingen GPS-klocka räcker en vanlig kompass gott och väl. Ta ut riktningen mot mål när du planerar din rutt så att du enkelt kan använda kompassen under turen om det blir skarpt läge. Har du en GPS-klocka kan du innan turen behöva programmera denna med koordinater för målet. Kanske inget du behöver ha med dig på varje paddeltur men se till att ha den bland dina paddelsaker i bilen så att den finns till hands vid start på turen.
    Paddelflottör
    Detta är något man ofta har med sig i havskajaker, den sätts på paddeln och underlättar genom att man kan stabilisera båten bättre när man kravlar sig upp. Förhoppningsvis har man tränat sina reentrys och då behövs den aldrig, men om det skulle bli superkris och panik så kanske man, även om man inte paddlar en meter till, ändå kan ta sig upp i båten och låta vinden föra ekipaget närmare land.

    Silvertape
    Sist men inte minst – en liten rulle silvertape kan verkligen rädda dig om olyckan (av olika art) skulle vara framme. Med bara någon decimeter tape kan du temporärt laga ett mindre hål i din surfski och på så vis ta dig hem från grundstötningsplatsen. Tapens användningsområde är ofantligt stort men nöj dig med att ta med dig några decimeter tape som du drar loss från rullen och lindar till en minirulle/viker ihop.

    Gör din egen lilla taperulle. Linda 1-2dm tape runt sig själv.
    Färdigt! Lägg i flytvästen.

     

     

  • Säkerhet
  • Säkerhet på downwindturen

    För många av oss är grädden på moset med surfski att paddla downwind. Downwind innebär att paddla med vågorna och vindens riktning under en längre sträcka och att ’sticka iväg på en downwind’ innebär oftast att man paddlar från A till B. En downwind kan innebära kortare eller längre sträckor över öppet hav och långt från land. Den här artikeln tar upp några olika parametrar att ta i beaktning när du planerar din downwindtur grundade utifrån de erfarenheter vi har fått.

    Kan man ge sig ut själv på en downwindtur?
    Det beror såklart på din förmåga, vind, temperatur och sträckning. Ställ dig frågan: Vad händer om jag tappar min surfski och min paddel? Några av oss har alltid med mig knapptelefon och nödsändare, tar dubbla leg leash och alltid paddelleash om det blåser på lite mer, för vem skall fånga skin om den skulle slita sig? Om turen går lite längre från land klär vi oss lite extra. På vintern är det dumt att ge sig ut ensam på en exponerad  downwind i större förhållanden utan då rekommenderar vi istället en tur på någon av fjordarna. Något som är en självklarhet är att paddlaren behärskar re-entryn till 100%. Du skall aldrig behöva behöver fundera på hur du ska göra, det skall sitta i ryggraden. Om du är osäker på din re-entry ska du absolut inte ge dig ut ensam på downwind.

    Om man paddlar tillsammans med andra ökar såklart säkerheten då det finns folk runt omkring som kan fånga in en drivande surfski, ringa om något händer osv. Det har till och med hänt att paddlare har bytt ski under downwindtur då någon blivit trött och plötsligt blivit för rank. Något som är viktigt att komma ihåg är dock att hålla ihop, annars blir ju kompisarna en falsk trygghet. Och kanske kompisen/kompisarna inte är så pass duktiga att de kan hämta din ski om du tappar den? Eller ens bogsera dig…? Och har de ens telefon med sig?

    För att inte din downwind skall komma att bli likt en tvångströja där du ideligen får vänta in folk och kasta oroliga blickar runt om kring dig och känna att du likt en vallhund vill samla ihop den utspridda gruppen så har vi här ett tips. Dela upp gruppen i par så att varje paddlare endast får en paddelkamrat att se efter. På ett sätt är det bra att dela upp sig i jämna par men det finns andra fördelar med att dela upp sig där mindre erfarna får paddla med mer erfarna.

    Är man flera personer som skall paddla är det viktigt att prata ihop sig innan om sträckningen så att alla förstår hur turen skall gå och om man bestämmer någon återsamlingspunkt.

    downwind
    Ut på dw-tur, aldrig sur!

    Hur svag är den svagaste länken?
    Det är ju faktiskt den svagaste personen i gruppen/paret som bestämmer möjlig paddelsträcka. Om paddlaren aldrig testat en så lång sträcka som du tänkt dig paddla från början så tänk om. Kanske går det att korta ner turen naturligt? Annar välj en annan tur. Och hur stora vågor klarar den svagaste länken? Hur duktig är personen på re-entry? Och hur duktig paddlaren än är på re-entry så hjälper inte det när energin tar slut. Tänk gärna på det när du planerar en downwind för dig och dina kompisar, planera turen efter den svagaste länken.

    Hur går sträckningen?
    Att paddla över öppet hav eller i en fjord kan spela stor roll om något skulle hända och paddlaren/paddlarna behöver komma in till land snabbt. Om du paddlar över öppet hav kan du inte komma in till land snabbt, det är enkla fakta. Vad händer om du tappar din ski och är ensam? Hur länge behöver du ligga i vattnet innan hjälpen når fram? Har du klätt dig för det? Och det är ju inte bara en tappad ski som kan ställa till det. Sjösjuka, tappad paddel, sjukdom, skada mm är andra oönskade tillstånd man inte vill uppleva, allra minst på öppet hav.

    En annan sak att tänka på är att även om det ser lugnt ut på havet där ni lägger i så kan det vara mycket tuffare en bit ut. Förhållanden förändras snabbt på havet och påverkas av flera parametrar. Förbered er hellre på större förhållanden än ni tror än tvärt om.

    Hur mycket blåser det och hur stora är vågorna?
    Vart går din gräns? Är vinden så stark att du inte kan paddla mot den? Om downwindturen har någon upwindsträckning så är detta väl värt att ta i beaktning. Och kan du vända upp mot vinden för att hjälpa din kompis om något skulle hända? Behärskar du re-entry i den förväntade våghöjden? Kanske bra att ha paddelleash om vågorna är lite större, dels för att du kanske går runt och dels för att du kanske måste hjälpa din kompis. Vi är många som gärna vill ha stora vågor men för att paddla i stora vågor krävs träning. Och att träna på att paddla stora vågor är bäst att göra under kontrollerade former, kanske inne på en fjord i sällskap av någon/några eller genom vågbrytet vid en sandstrand.

    Hur kallt är det i vattnet?
    Vattentemperaturen spelar in på ditt klädval givetvis. Det kan vara svårt att varje gång klä sig för att kunna ligga i en längre stund/simma flera hundra meter i ruffigt hav, ofta blir man för varm och svettig när man paddlar hårt i sådan klädsel. Men välj dina tillfällen då du klär dig lättare, fundera över ovanstående parametrar.

    Hur rank är min ski?
    Vi är flera i gänget som emellanåt väljer en något stabilare surfski på vinter eller då det blåser på rejält. På så vis ökar man marginalerna. Men alla har inte flera surfskis att välja mellan och några har köpt en surfski för att ge sig själv en utmaning. Ta reda på vart din gräns går och håll dig något under den då du skall ut på downwindtur. Tänk också på att du blir rankare ju tröttare du är. Klassikern är Semasters i Oxelösund där en 25km lång downwindtävling avslutas med en tvättmaskinslik femkilometerssträcka in mot mål. Där är det alltid paddlare som går runt. Och är du trött kan det bli riktigt jobbigt att klara av re-entry. Det är bra att alltid ha en chokladbit/gel i flytvästen utifall du blir tom på energi. Trots att vågorna är stora går det oftast bra att lägga ut benen, lägga ner paddeln, ta det lugnt en stund och fylla på med lite energi.

    reentry
    Någon gång kommer du att ramla ur. Se till att vara förberedd genom att vara proffs på re-entry. Foto:Kris Levemyr
  • Nybörjare
  • Att börja paddla surfski – säkerhet

    Säkerhet

    Det finns en del säkerhetsregler som alla bör tänka på, både när man är ny i sporten men också för gamla surfskirävar som lätt kan bli lite glömska eller överskatta sig själva. I surfski handlar det om att veta sin gräns; hur långt man orkar paddla, hur stora vågor man kan hantera och hur bra man behärskar re-entryn. Den här artikeln handlar om surfski och säkerhet på en översiktlig nivå. Fördjupa dig gärna vidare i de olika områdena på sidan ’Säkerhet’ här på westcoastsurfski.se.

    Väder: var uppmärksam på väderprognoser men kom ihåg att det bara är prognoser. Så förutom att ta en prognos i beaktning ska du även se till rådande temperatur och väderförhållanden, speciellt vind och vågor, just där du planerar att paddla. Frånlandsvind kan vara förrädiskt, havet ser lugnt och inbjudande ut längs kuststräckan men när du kommer längre ut kan du snabbt bli förd ut mot havet av vinden och vågorna och det kan bli riktigt tufft att paddla tillbaka. Lokala strömförhållanden är något annat som lätt glöms bort och vågsystem kan påverkas mycket av olika bottenförhållanden och havsströmmar.

    Lugnt väder. Foto: Anders Karlsson

    Flytväst, leg leash och telefon.
    Använd gärna en flytväst i neonfärg och en keps eller annan huvudbonad i samma färg. En leg leash, telefon i vattentätt fodral samt lämplig klädsel beroende på årstid och förhållanden är också nödvändigt. En gammal hederlig knapptelefon med ett kontantkort och bra batteritid i ett vattentätt fodral är faktiskt att föredra eftersom det är mycket svårt att hantera en smartphone med touch screen med våta och kalla fingrar. Din smartphone kan vara med i ryggfickan om den absolut behövs för någon tracking-app som gör att du blir spårbar, eller så kan den vara nedpackad i en vattentät påse framför pedalstället tillsammans med något extraplagg.

    Ha ALLTID med en visselpipa, den hörs långt jämfört med din röst, en liten fällkniv kanske inte heller är dumt, har man inte den med kommer den naturligtvis att behövas. Använd gärna en solskärm eller keps och fäst dem med en tunn lina i flytvästen. Solglasögon och solkräm är också bra men tänk på att solkräm på händer och sedan på paddelskaftet blir en otrevligt halkig kombination.

    Att förbereda sig för paddling i vågor kan man göra genom att paddla in och ut genom vågorna på en sandstrand. Det är utmanande men alltid nära in till land men välj en sträcka av stranden där inga badare håller till. Foto: Kris Levemyr

    Var uppmärksam på var vågorna bryter eller var vattnet störs av dolda objekt under vattenytan, du har ett underliggande roder som fungerar bäst om det inte träffar stenar.

    Vett vid sandstränder med brytande vågor
    Första gången du paddlar i brytande vågor kommer du att inse vilken enorm kraft det finns i dessa. Vid sandstränder med stora vågor ska du se till att aldrig hamna mellan skin och land. Vågorna kan då skjuta båten framför sig så att både du eller andra skadas. När du går ut mot vågorna hållandes i din surfski så se till att du står mellan vågorna och skin. Var också observant och använd helst en sträcka av stranden där inte alla andra badare är, mister du båten så kan ekipaget orsaka kaos och elände på sin väg in och upp på stranden. Är det tomt på folk så trycker bara vågen båten framför sig och då spolas den upp på stranden utan att bli skadad. När du paddlar genom brytande vågor vid en sandstrand skall du inte vara inkopplad i leg leashen. En brytande våg har stor energi och skulle den ta med sig din ski (om du ligger i vattnet) kan det bli så pass stor kraft i leg leashen att den går av eller att du skadar dig. Då är det bättre att bara släppa surfskin och hämta den på stranden.

    En nödfackla tar liten plats och kan vara din livlina om någon letar efter dig/du vill bli hittad. Men träna gärna på att använda den. Foto: Stig Fagerståhl

    Paddla smart och gärna tillsammans med andra. Var observant på vilka de andra är, vilken nivå de har och hur allas dagsform verkar vara. Tänk på att tryggheten ökar när man är flera som paddlar tillsammans men också att tryggheten blir falsk om ingen kan hjälpa någon annan. Viktigt är också att inte ha för rank båt för dagens förhållanden, det gäller alla och alltid. Man bör också tänka på att det mitt ute på havet kan vara betydligt stökigare sjö än där man skall starta eller gå i mål. Det är nödvändigt att ha tränat re-entrys så man kommer upp i sin båt om man hamnar i vattnet. Lämplig klädsel är bra, avkylning kan påverka allas prestanda eftersom man fort blir blöt även vid vanlig paddling, Det är också bra att ha med sig vätska och något ätbart för att återställa blodsocker under vägen. Är man längre ut och i mer krävande förhållanden kan även en personlig nödpejlsändare och nödfackla vara bra att ha med. Men tänk på att ingen säkerhetsutrustning i världen kan ersätta sunt förnuft, kunskap och bra beslut. Det är inte schysst att som plan B förlita sig på att ringa efter hjälp, det bör vara plan C, eller D.

     


    Vi har samlat ytterligare info om säkerhet. Läs här